Indien bör investera mer i vetenskaplig forskning: Infosys Science Foundation

Indien bör investera mer i vetenskaplig forskning: Infosys Science Foundation Enligt uppgifter från UNESCO Institute of Statistics finns det bara 156 forskare per miljon invånare i Indien och för närvarande spenderar landet 0,8 procent av BNP i forskning och utveckling. (Representationsbild. Källa: Expressfoto av Tashi Tobgyal)

Indien måste investera mer i vetenskaplig forskning när landet ligger bakom växande ekonomier som Kina för att katalysera forskning och utveckling, säger K Dinesh, ordförande för Infosys Science Foundation (ISF).

Fokuset på att maximera arbetsutsikter över att inrikta nyfikenhetsandan bland studenter har lett till utvecklingen av ett utbildningssystem som inte främjar vetenskaplig forskning, sa Dinesh.

“Forskningsstiftelserna i Indien har varit långsamma med att använda metoder som har visat sig vara extremt effektiva i andra länder, vilket har lett till en stagnation av kunskapsbildning”, sa han till PTI.

Han påpekade dock finansiering som den största spärren för tillväxt av vetenskaplig forskning i Indien.

“Årligen har statliga budgetar tilldelat forskning i landet begränsad betydelse, vilket leder till organisationer beroende av extern finansiering, som också har varit begränsad till sin natur”, sa han.

Dinesh noterade att med utbildning som får företräde framför forskning finns det en tydlig skillnad i tänkande som måste ändras för att vetenskaplig forskning ska blomstra.

Enligt UNESCO: s statistikinstitut finns det bara 156 forskare per miljon invånare i Indien och för närvarande spenderar landet 0,8 procent av BNP i forskning och utveckling (FoU) jämfört med länder som Israel och Sydkorea som spenderar 4,2 procent och 4,3 procent av BNP på FoU.

Medan Kina spenderar två procent av sin BNP på sin FoU, spenderar USA 2,7 procent av sin BNP på FoU, visar uppgifterna.

”Eftersom forskning tenderar att fokusera på långsiktig vinst i motsats till synliga förändringar i nuet, har landets växande ekonomi varit ovilliga att investera i vetenskaplig forskning,” sa han.

“Således har det fallit på privata aktörer att katalysera detta utrymme och främja forskning i landet,” sa han.

Han sa att initiativ som de från Wadhwani Foundation for AI-forskning och Council of Scientific & Industrial Research (CSIR) ständiga ansträngningar för att utveckla FoU-tillväxten i Indien utgör några av de första stegen som har tagits för att ta itu med dessa frågor.

För att öka intresset för naturvetenskap som ämne bland studenter har ISF infört flera initiativ genom åren för att skapa program som gör det möjligt för ungdomar att konkurrera med de bästa i världen inom vetenskap, teknik och matematik, sa Dinesh.

Stiftelsen har inrättat Infosys-priset som riktar folks uppmärksamhet mot vinnarnas arbete genom artiklar.

Inom nio år har Infosys-priset erkänt och tilldelat 56 forskare och forskare för deras enastående bidrag till deras expertisfält.

”Vi samarbetar med dem regelbundet och är värd för offentliga föreläsningar över hela landet i syfte att främja vetenskaplig förståelse bland studenter och visa dem en väg till forskning som en karriär. Först när vi gör detta kan en aptit för vetenskapligt arbete hållas, säger Dinesh.

Han sa att ett nytt initiativ tagit av ISF i år är partnerskapet med New York Academy of Sciences för att vara värd för en virtuell utmaning om undernäring i Indien.

”Cirka 3000 studenter mellan 13 och 18 år har anmält sig för att använda sina STEM-färdigheter för att presentera lösningar på denna sociala skada i Indien. Vi vill att barn ska se att vetenskapligt tänkande kan tillämpas utanför laboratorier för att lösa problem inom det sociala området, säger Dinesh.

ISF-priset började vid Rs 50 lakhs och steg till Rs 65 lakhs förra året.

”I år planerar vi att tillkännage priset till 100 000 USD. Vinnare i Indien får motsvarande belopp i rupier, säger Dinesh.

Priset delas ut i sex kategorier, prisutdelningsforskare som har gjort enastående bidrag – grundläggande eller tillämpade – inom områdena teknik och datavetenskap, humaniora, livsvetenskaper, matematiska vetenskaper, fysik och samhällsvetenskap.

Relaterade Artiklar

Back to top button